Åldersnoja
Någon som har tips på hur man kan tänka angående det här med ålder? Har mycket åldersnoja trots att jag är ung, har fast jobb, en del sparpengar och ett helt okej liv. Mår inte bra psykiskt, men har ingen anledning till att må dåligt. Vet inte hur jag ska tackla det här med att åldras, känns som att tiden och alla andra springer förbi medan jag står still. Med borderline känner man dessutom så himla mycket och så otroligt starkt så jag vet inte riktigt vart jag ska göra av mig själv och mina känslor. Tips, trix, idéer, förslag, tankar, åsikter och synpunkter tas tacksamt emot 😇
- Redigerat 2020-12-18 23:25 av Lia
Något jag brukar fråga mig själv när jag får åldersnoja är vad det är jag tror att jag inte kommer hinna med, vad det är som egentligen är så himla beroende på min ålder och som jag inte kan göra oavsett hur gammal jag blir. Sällan hittar jag ett bra svar eftersom det egentligen inte finns något i mina mål med livet som styrs av åldern. Att kroppen åldras är ju naturligt så där får man bara acceptera att kroppen inte har samma förutsättningar som när man var 20.
Fundera på vad är det du känner sån åldersnoja över. Vad med att åldras är det som känns så farligt, stressande, oroande och alla känslor du har inför det? Är det att kroppen åldras? Är det att du inte kommer "hinna" göra allt du vill? Att du inte är i livet där du vill vara?
Sen är det nog också så att det aldrig är bra att jämföra sig med andra. Det går inte att göra om man vill må bra. Att andra har utbildning, jobb, familj, villa och hela köret är inte relevant för vart du befinner dig i ditt liv, utan det är det bara dig själv du kan jämföra dig med.