Annons:
Etikettsymtom
Läst 975 ggr
Anonym
Anonym
2016-07-13 21:42

(x) Svårt att sluta självskada

Jag har självskadat i några år nu. Har gått DBT i över ett år, ätit olika mediciner, gått hos psykolog i tre år. Men jag har fortfarande perioder då jag självskadar ganska mycket, då inte så mycket att jag skär mig utan även annan självdestruktivitet.

Jag vet verkligen inte hur jag ska sluta. Jag kan ha perioder på typ 4 veckor då jag inte gör något alls och inte har något sug för det heller. Men sen kommer det tillbaka.

Det får mig ju att må bättre för stunden, det får mig att överleva. Men det kommer inte göra mig frisk om jag fortsätter

  • Redigerat 2020-12-18 22:36 av Lia
Annons:
Sagolikt
2016-07-13 23:09
#1

Hur trivs du i DBT-behandlingen? Kan du gå in helhjärtat i den? Där ska man ju fokusera mycket på att hitta sätt att inte självskada, som att flytta fokus. Jag antar att du har någon form av krislista? Det känns ju spontant som att den behöver uppdateras eller justeras om den inte är tillräckligt bra. Har du telefonstöd genom DBT:n så antar jag att du borde ringa dit i såna lägen, när du känner att du vill självskada?

(Förlåt, jag ställer ju bara frågor, haha).

Det är skitsvårt att sluta men det går. Det går att lära sig att stå emot längtan och med tiden mildras den.

Zadeira
2016-07-14 10:14
#2

Jag är inne på samma spår som #1. Hur har du jobbat med ditt självskadebeteende genom krislista, telefonstöd, mindfulness, för/nackdelar och allt man det man lär sig i DBT? Vad gör du när suget slår till? Vad har du för rutiner kring det?

Vad jag tänker är att man måste göra sig själv medveten om varför man självskadar.  Inte "skylla på" impuls eller längtan, utan hitta den egentliga orsaken till varför man vill självskada just den här gången och vad som gör att känslan kom just nu. Sen får man ta tag i den orsaken innan man ger efter för lusten att självskada.

För mig, som fortfarande självskadar enstaka gånger om året trots att jaga avslutat DBT behandling, ligger hjälpen att stå emot oftast i att ge mig själv tid innan jag självskadar. Jag försöker analysera varför jag vill självskada och hitta det som utlöst lusten och viljan. Sen bestämmer jag att vänta en viss tid, tex "vill jag fortfarande självskada om en timme så får jag göra det då men jag måste vänta en timme först". Under den timmen sysselsätter jag mig med annat. I 95% av fallen har impulsen, viljan och lusten att självskada övergått i att jag helt enkelt inte orkar och tycker det är värt att självskada längre när den där timmen har gått.

Anonym
Anonym
2016-07-14 11:42
#3

Jag har tyvärr avslutat DBT då den efter 15 månader inte gav något positivt resultat. Jag tyckte att jag verkligen försökte och gjorde alla hemläxor precis som man skulle och tränade.

Jag gör även en del mindfullnessövningar och meditationer fortfarande (ger mig dock mer ångest och jag känner mig ofta ledsen efteråt, så inte det bästa det heller kanske)  och jag har en krislista med olika saker jag gör. Tex ta en dusch/bad, spela spel på mobilen, läsa, kolla på yutube klipp. Det kan funka för stunden, men då jag slutar så kommer det jobbiga tillbaka.

Men det är den här obehagskänslan i kroppen (typ ångest men även väldigt fysisk med pirrningar och domningar i kroppen, som lite RLS känsla) som aldrig går över förrän jag har självskadat och oftast är det väl en lätt överdosering av tabletter som hjälper bäst även fast jag vet att det verkligen inte är bra.

Jag gör det sällan i ren impuls utan det går många timmar innan jag "ger upp" och väljer att självskada ist. Och det går ju som sagt i perioder.

Min kontakt som jag kan ringa när som helst är ju tyvärr utomlands nu i tre veckor. Lite därför jag skrev för det känns riktigt jobbigt att inte ha någon annan än akutpsyk att ringa till. För de säger bara att jag inte ska göra det och det vet jag jag själv.

(Det har tillkommet ett (x) i min rubrik och jag har sett det i andras rubriker, vad är det tillför, så jag vet till nästa gång)

molbojse
2016-07-22 17:03
#4

Jag klarar inte av att meditera eller använda mig av mindfulness. Jag blir bara stressad och får mer ångest. Istället försöker jag sysselsätta händerna i form av virkning eller målarböcker. Gärna med olika typer av mönster. Eller så letar jag upp katten och tvångsälskar honom.

Har du provat att färglägga?

Behandla mig som om jag vore frisk men tänk på att jag är sjuk.

Anonym
Anonym
2016-07-22 20:27
#5

Jo färglägga eller måla/rita på egen hand är en bra sysselsättning när jag mår dåligt. Eller som du tok gosa med katterna, har två. Men de vill ju inte alltid hehe.

Men hur som är det svårt ändå för hur många aktiviteter man hittar på så funkar det för stunden och sen kommer ångesten och suget tillbaka. Jag får verkligen kämpa för att mota bort det. Men tack för tips.

molbojse
2016-07-29 08:26
#6

#5 Åh! Ibland kan det, åtminstone för mig, kännas ganska skönt att få lite semester från ångesten ibland genom att måla eller virka. Då får jag lite extra energi så jag orkar deal:a med ångesten sen när jag återkommer till verkligheten igen.

Nu när Pokémon Go kommit kanske det kan vara en idé? För mig har det hjälpt, faktiskt.

Behandla mig som om jag vore frisk men tänk på att jag är sjuk.

Annons:
Upp till toppen
Annons: