Relationer

Det är lättare om du lämnar mig

2015-01-14 23:53 #0 av: Lia

Ja, så kan det kännas. Jag känner igen mig i flera av Christina Perris låtar. Arms handlar om tankar kring att må dåligt och att våga låta någon bry sig. Att våga lita på någon annan och lyckas ta till sig kärleken trots alla motgångar. Men också tankar om att lämna nära och kära för att slippa känna att man skadar dem med sitt dåliga mående och handlingar, att de klarar sig bättre utan en. Att det känns svårt att hitta anledningar till att vara omtyckt, och att man till slut ändå kommer bli lämnad på grund av hur man är.

Det kan vara svårt och utmanande att släppa in någon på livet, samtidigt som man hoppas att de kan se genom fasaden. När man mår dåligt behöver man någon form av bekräftelse, det är bland det viktigaste i en relation. Krama den du älskar och bryr dig om, ta emot stödet och kärleken och våga lita på att du duger precis som du är! Du kommer alltid vara älskad av de som verkligen på riktigt står dig nära.

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2015-01-15 00:09 #1 av: SegerSims

Tack! Jag behövde detta idag Glad

Anmäl
2015-01-15 01:51 #2 av: kristaller

Denna text kunde knappast träffa mer rätt. Har ikväll haft ett typiskt "borderline-bråk" men den jag älskar mest av allt, min pojkvän. Det slutade med exakt såna tankar som du beskrivit här. Att jag mår så fruktansvärt dåligt över att ha gjort honom ledsen, igen. Jag får en rejäl ångest efter varje gång en liknande situation uppstår och blir så arg och besviken på mig själv att jag ofta gråter mycket samtidigt som jag slår mig själv i huvudet... Allt för att jag avskyr känslan av att min störning tar övertaget och jag vill bokstavligt talat "banka vett" i min skalle. Någon som har några tips på hur jag bättre kan hantera denna ångest som uppstår just efter ett bråk?

Anmäl
2015-01-15 02:02 #3 av: Lia

#2 Jag hatar ångest. Den kontrollerar mitt liv. Usch, förstår hur du känner dig i de situationerna! Men på något vis har jag försökt inse att jag faktiskt inte kan hjälpa att jag har borderline. Därför är det också rimligt att jag får lov att känna på ett visst vis. Jag har mycket starkare känslor och reagerar mer intensivt än medelmänniskan, och det är okej. Och det är nog det enda som hjälper mig att lugna ner mig lite. Dessutom går jag i KBT för att försöka kontrollera mina känslor på sikt. Brukar du ha ångest i andra sammanhang också?

Samtidigt är det viktigt att diskutera med sin partner hur man känner - och hur partnern känner. Själv kan jag tycka att min pojkvän fortfarande inte riktigt är införstådd med vad borderline innebär, trots att vi varit ihop i över 4 år och att jag har haft diagnosen i 1,5 år. Känner du att din kille har bra förståelse i vanliga fall? 

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.