Annons:
Etikettskriver-av-mig
Läst 1157 ggr
[Diddit]
2014-11-30 02:11

Kan inte sova..

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 2
Förhandsgranskning av bild 2 av 2

är helt utmattad, av både tankar och fysiskt, och oftast när jag försöker sova, så tar det kanske 2 timmar innan jag somnar…så ja.

För ett halvår sedan ( om inte mera ) så var jag hos BUP, begärde för en borderline utredning, hon sa då att man var tvungen att vara 18 år.

Jag blev shockad och lite arg faktiskt, eftersom att självmordsrisken för folk som har borderline, är så hög.

Min historia.

Jag är uppväxt utan mamma, min mamma är knarkare och växte upp med en fader och låtsasmamma som nästintill var alkolister.

Jag har diagnosen social forbi, och jag har känt att…sedan jag varit litet barn så har jag haft det. alla symtomer på borderline stämmer in på mig, och jag kan inte sluta tänka på det. det är som att '' jag har borderline, men igentligen inte eft. jag inte har diagnosen…''

Jag blev mobbad när jag var liten, har hållt på med drog och alkohol missbruk, gillar djur mer än människor, vissa perioder kan jag låsa in mig ( rekordet var ju ändå på 3 månader ) Har haft anorexia, men äter nu men har tankar om det fotfarande. Jag tänker hela tiden, hör ljud högre, märker detaljer så mycket mera än andra, och jag är känslig med att folk tar tag i mig. en gång när en nära till mig tog mig i armen så började jag gråta, för att jag blev påmind om gamla minnen.

jag har väldigt lätt för att hamna i slagsmål, har hamnat så mycket i slagsmål med min pappa så jag inte ens kommer ihåg det..hotar väldigt mycket( en gång med en hammare ) och jag har vanföreställningar och paranoia. har skärt mig mycket under en lång tid, men är ren från droger,alkohol,skärning. försöker ha ett gott humör i skolan, medans folk försöker trycka ner mig.

Då jag knappt alls har gått i skolan förut pga,droger osv.

Det kan vara sånna stunder som att.. - jag har köpt ett par skor som jag tycker är skitsnygga, men jag använder dom aldrig för att jag är rädd för vad andra ska tycka.

När jag var yngre så cyklade jag till skolan ( när jag väl var där..) och det var ca 3 km till skolan, när jag väl var utanför skolan, så var jag så rädd för att folk skulle skratta åt mig eller liknande, jag var så rädd för alla bemötelser så jag cyklade alltid hem.

istället för att jag missbrukar droger och skärning, så missbrukar jag nu pengar och mat.

minst en chipspåse om dagen och att äta HELA tiden, och sedan få ångest över det..-.-'  så fort jag har fått pengar så slösar jag bort dom och skämmer kanske bort mina djur eller köper smink eller kläder för att passa in…

jag är hela tiden rädd för att bli övergiven, har försökt med självmord flera gånger,försökt ha intim kontakt med folk jag knappt kände, blev våldtagen en gång, jag ville inte, men jag ville känna mig älskad. jag kunde inte säga '' sluta '' för att han ströp mig och liknande.

Nu så har jag en pojkvän som verkligen har hjälpt mig på benen igen, men är fotfarande instabil ( vanföreställningar,oro,nervös,aggressioner,depprissioner osv.)

och vi har varit tillsammans i lite mer än 2 år.

Vill ni läsa mer om mig och min uppväxt, och hur jag och min kille hjälpte varandra ?

gå då in på denna länken. rasmusabom.blogg.se

för att veta om våra historier kan ni gå in på '' sabinas uppväxt'' eller'' sabina & jag '' eller sabina berättar ''

Så ni vet, så lägger jag inte upp bilden för att trigga igång någon, utan jag använde foto,målning, och musik till att uttrycka mina känslor. och denna bilden beskriver mina känslor som bäst. det är jag på bilden och jag fotade den.

och det är gamla bilder, så ni vet.

kommentera gärna, ville bara skriva av mig :P

Annons:
[Diddit]
2014-12-19 18:59
#1

är det ingen som kan kommentera ? skrev detta inlägget för att höra om någon här tror att jag har borderline.

eirwen
2014-12-19 19:06
#2

Det är väl bättre att du tar kontakt med BUP och får terapi för dina problem istället för att fokusera så mycket på en diagnos. Har du problemen kvar vid 18 så tycker jag att du då kan be om att bli utredd. Anledningen till att man inte utreder barn under 18 är för att både hjärnan och personlighetsutvecklingen inte är "klar".

För övrigt kan man inte via text säga vad för diagnos en person har, mycket har med beteende och reaktioner i verkligheten att göra.

Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.

[Diddit]
2014-12-20 20:45
#3

men jag kan ju inte utreda mig för diagnosen. och oftast är det jobbigt för mig att ha kontakt med dem, för ena dagen kan jag tycka psykologen är skit dryg, och nästa dag den bästa psykologen. och jag läser mycket om diagnosen för att det känns så JAG. men jag vet inte. folk får tycka vad dom vill.

[Diddit]
2014-12-25 19:29
#4

har fått godkännande att göra en borderline utrening med min nuvarande psykolog. kommer med svar för de som är intresserade.

Lia
2015-01-10 15:35
#5

Hur har det gått? 🙂 Har du fått någon tid?

[Diddit]
2015-01-17 02:49
#6

hade höga förväntningar, i telefon så sa dem att jag kunde utreda mig för det. men sedan när jag träffade min psykolog så fick jag inte det (?) ska börja med DBT och försöka få kontroll över mig själv och mitt liv. :)

Annons:
Lia
2015-01-17 03:01
#7

#6 De kanske vill vänta tills du är 18? Bra att du ändå får behandling! 🙂

[Diddit]
2015-01-17 03:11
#8

ja, men det är ändå ganska panik, då jag har varit väldigt nära på att gå så långt att hugga folk med sax osv. så en diagnos på varför jag beter mig som jag gör hade varit väldigt viktigt..:/

Zadeira
2015-01-17 19:32
#9

#6. Konstigt att du inte får en utredning men ska påbörja DBT-behandling. Känns lite bakvänt. I vår DBT-grupp är kriteriet för att får börja där att man har en fast borderline-diagnos, men det är kanske olika.

Jag förstår att det känns viktigt att få en diagnos för dig då det oftast blir lättare att förhålla sig till sig själv och varför man är som man är, men samtidigt så spelar ju en diagnos mindre roll ifall du får en behandling som fungerar.

Upp till toppen
Annons: