Annons:
Etikettbehandlingar
Läst 780 ggr
[lillalollo]
2014-04-10 08:02

Hur länge innan diagnos?

Har kämpat i så många år nu med att försöka förklara men de har bara viftat bort det. Fick diagnos adhd nästan direkt.

Men min läkare vet inte vart han ska placera mig förens jag kom över borderline. Den beskrev mig fullt ut. Var som att hitta hem. Men han är endå varsam. Vilket endå är bra att han inte slänger diagnoser hit och dit.

Har varit så mycket att jag känt mig som ett stort mysterium. Kallat mig själv psyksjuk för vad ska jag kalla mig. Varje gång jag letat pojkvän har jag noga försökt beskriva hur jag är. Men hittills har inget förstått ch det har varit krävande för mig och dom. 

Vanliga relationer håller jag på avstånd för kommer de för nära och det blir bekvämt blir jag jobbig för dem och för mig själv. Tyckerjag om den går det över till att jaga dem 24 timmar dygnet och kan ej förstå varför de aldrig känner detsamma. Men är väldigt känslig för kroppspråk så fort jag ser en  negativ min så backar jag då gillar de inte mig och är antingen dumma i huvudet eller en bland alla falska människor , enligt mig. Och sen börjar jag gråta över det . Sen blir det bra igen och jag jagar. Antingen är de nära eller så fryser jag ut dem. 

Jag har små psykoser och paranoia perioder hela tiden men de kommer lika snabbt som de går. Vilket tidigare varit mitt största frågeteken. varför? men när jag kom över bordeline så förstod jag. Åter igen. jag hittade hem. Ena stunden är det att disney har snott alla sina storys från mitt huvud och jag måste ju skriva det i bloggen sen kanske 3 timmar senare.. NEJJJ är jag störd eller?? radera. Tejpat min kamera på laptopet för hux flux så tror jag folk kan kolla på mig. Har social fobi mer till och från. Ungefär så ser det ut eller så hör jag alla tala illa om mig.

Jag har väldigt dåligt självförtroende och hopplösheten och ångesten är återkommande dagligen. blandat med glädje, ilska eller tomhet/neutral. 

destruktiv. jag skär mig inte. Men svält , hetsätning och söker impulsivt kontakt med män.

Jag har alltid undrat vart jag kommer ifrån, känner mig speciell för jag hör ju inte hemma någonstans.

Hur som haver så har jag alla kriterier.. exakt alt passar in på mig. Endå tar det sååådan tid.

Annons:
VildaVittra
2014-04-10 14:09
#1

Jag kallar mig själv för speciell. Låter bättre och ger mig själv bättre vibbar än psyksjuk.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Lia
2014-04-10 15:10
#2

Hoppas du får hjälp att hitta rätt snart. Men jag måste påpeka att kriteriet för destruktivitet (kriterium nr 5) inte innefattar det du beskrev, med impulsivitet och hetsätning. Det faller inför ett annat kriterium (nämligen kriterium nr 4). Så hur som haver är du inte självdestruktiv i alla fall, alltid något! 🙂 Men huruvida du uppfyller kriterierna kan egentligen bara en psykolog/läkare säga. Dock borde de verkligen utreda dig så du kan få lite ro.

agneshak
2014-04-10 15:41
#3

Gick hos en privat terapeut och redan efter första besöket fick jag göra testerna, och han konstaterade borderline (eller drag av borderline snarare, han ville inte sätta diagnos trots att jag uppfyllde kriterierna, pga min låga ålder, 19 då). Men hade väldig erfarenhet av just den diagnosen också, typ första gången vi träffades kändes det som att han redan kände till allt om mig, varje fråga han ställde kunde jag svara typ "JA, PRECIS SÅ" på. Så för mig gick det snabbt, men det kanske beror på att jag gick privat också.

[lillalollo]
2014-04-10 15:52
#4

mmm, har varit sådan här sen jag minns 10 års åldern men har haft en dysfuntionell barndom så psykiatri och hjälp fanns ingen att få. jag fick klara mig bäst jag kunde. Men fick hjälp när jag var 21 och har nu gått 5 är.. lite jobbigt.. 

tack för alla svar

Marvel-lous
2014-04-10 16:09
#5

Jag stod i kö för en ADHD-utredning i 3-4 år, sedan fick jag valet att gå till en annan klinik och gjorde det för att slippa vänta ytterligare.
Det bör ju nämnas att jag varit till och från hos allehanda psykologer, terapeupter och gud-vet-vad sedan barnsben.

Borderline kändes mer rätt än ADHD så när hon förklarade vad det innebar, efter diagnosen, så var det som om alla bitar föll på plats.
Hennes "en touch av Asperger" som hon sa var att jag har otroligt svårt med just att läsa och förstå andra människor, något som än idag skapar svårigheter för mig i det vardagliga livet.
Det enda som gör att jag rycker upp mig när folk fnyser åt en är de som inte gör det. De människor som istället för att tycka att man är konstig eller jobbig, tycker att man är intressant. :)

Lia
2015-01-10 14:39
#6

Hur har det gått, TS? :)

Annons:
Upp till toppen
Annons: