Behandlingar

Färdighetsträningsgrupp?

2014-04-01 15:42 #0 av: JodineFritzl

Var på intervju ang färdighetsträningsgrupp som jag tydligen blivit rekommenderad att gå av psykolog men fick ingen information direkt om hur den ska hjälpa mig bli fri från min Borderline, och det är i en annan stad i en annan kommun, jag har reumatism och orkar inte pendla direkt, och har heller inte råd med buss/tåg två gånger i veckan i ett år. De gav mig till den fjortonde att tänka över det men säger jag ja har jag en garanterad plats. Frågan är nu om det är värt det? Det innebär för mig att ligga till sängs halva tisdagen efteråt och hela onsdagen för att vila upp mig och ha ganska ont, och minska min sjukträning med hälften under det året, och kanske riskera att min reumatism blir sämre, men kommer min Borderline att bli bättre av att jag går den kursen? Eller ska jag vänta i ett till två år i kö till den riktiga DBT-behandlingen?

Anmäl
2014-04-01 20:58 #1 av: [Memento Mori]

Jag har inte ens hört talas om färdighetsträningsgrupper innan så jag har ingen aning men skulle du inte kunna testa någon eller ett par gånger så samtidigt som du väntar på DBT:n? 

Blir din reumatism sämre så går det väl alltid att avbryta träningens gruppen.

Anmäl
2014-04-02 08:49 #2 av: Zadeira

Precis som #1 sa har jag heller aldrig hört talas om färdighetsträning. Vad innebär det egentligen? Våra dbt-terapeuter säger alltid att vi håller på med färdighetsträning med tanke på att vi går i dbt, så är det något liknande?

Min spontana tanke är att du verkligen ska känna efter hur pass mycket hjälp du får nu och om den räcker för tillfället. Kommer din DBT behandling vara närmare och bli mindre pendling? Kommer den ta mindre fysisk ansträngning och slita mindre på din kropp? Vad gör du nu för att få hjälp med din borderline (psykolog, medicinering osv) och känns den tillräckligt för att du ska kunna hantera saker fram till du får riktig dbt-behandling? Om inte så tycker jag det är värt att prova färdighetsträningen.

Skriv ner en för och nackdelslista med att påbörja färdighetsträningen! Fördelar med att börja där, nackdelar med att börja där, fördelar med att inte börja där och nackdelar med att inte börja där. Kanske kan du få någon struktur i vad som väger tyngst. Är det ditt fysiska eller psykiska mående? Vad behöver komma i första hand?


Anmäl
2014-04-02 14:45 #3 av: JodineFritzl

Som jag förstod det var det som DBT men enbart i grupp. Har aldrig heller hört talas om det förrän igår då. Själva DBTn ligger i en annan kommun men åt andra hållet men det går fler tåg och bussar dit så det är enklare att ta sig dit. Nu får jag ingen hjälp alls med min borderline eftersom kön är lång till DBTn här och jag väntar fortfarande på att ha samtal med en läkare ang medicin. Men jag tänker att det kan funkar tills den "riktiga" behandlingen börjar så att säga.

Det fysiska och psykiska hänger ju ihop. Inte kul att vara sängliggande i smärtor men utan ångest och allt det men heller inte kul tvärtom, för ju sämre jag mår psykiskt desto värre smärtor får jag då man spänner sig osv så just det är liksom lite pest eller kolera. Må dåligt på ett eller annat sätt. Usch, vet inte hur jag ska välja, Vill inte egentligen gå samtidigt som jag vet att jag "måste" eller vad man ska säga. Får ingen direkt ordning på det. Och om allt går som det ska får jag en valp i slutet av sommaren, så då måste jag avbryta i vilket fall som helst.

Anmäl
2014-04-02 15:04 #4 av: milow

OT: Nyfiken. Vad är "riktig" DBT? Jag har gått färdighetsträning, tror jag(?). Det var många år sedan nu, men jag gick först två år (under tre år) två dagar i veckan och hade färdighetsträning i grupp. Ett år senare fick jag även komma in på en "intensivkurs" i DBT, även denna i grupp, som var varje dag i kanske två månader. 


För övrigt har DBTn hjälpt mig enormt. I mitt fall behövde jag nog de första åren i "färdighetsträningen" för att kunna ta till mig terapin. Jag blev "placerad" i gruppen när jag var 18, och hade väl inte mycket egen motivation just då, vilket du verkar ha. Du har ingen möjlighet att få prova på ett par veckor?

Anmäl
2014-04-02 16:24 #5 av: JodineFritzl

Vet inte riktigt men enligt dom och min psykolog var detta mer i väntan på DBT eftersom kötiden är så lång. men jag fattade inte egentligen vad de sa, kändes bara så dumt och konstigt att vara där inne och jag var lite defensiv redan från början.

Motiverad är jag både ja och nej, vet ju att jag behöver det men det känns inte som att det kommer fungera att åka en gång i veckan i ett år, kan inte liksom binda upp mig så länge redan nu. Mitt liv fungerar inte riktigt så just nu. Tror att om jag säger ja blir det väl för hela året men jag borde ju kunna sluta där när det inte fungerar tänker jag. Tror att om nån annan delar sina erfarenheter att jag har lättre att välja för just nu vet jag inte riktigt vad jag väljer emellan.

Anmäl
2014-04-02 17:42 #6 av: Zadeira

Jag förstår precis hur du menar med att det fysiska och psykiska hänger ihop. För min del väntar jag på utredning angående kronisk värk  (troligen fibromyalgi eller liknande) och min psykiater tror att jag har kommit till ett stadie då jag inte kommer någonstanns varken mentalt eller fysiskt om jag inte kan få hjälp med båda parallellt.

Du har ju redan en diagnos fysiskt, men oavsett om du väntar till "riktig" dbt eller påbörjar färdighetsträning redan nu så kommer du ju behöva lära dig att leva med det parallellt och lära dig få det att fungera ihop. På det sättet är det ju lika bra att ta tjuren vid hornen nu och inte riskera att du sjunker längre ner psykiskt och det blir ännu svårare att bryta om ett eller två år.

Jag vill inte låta anklagande nu, men om du kan köpa/få en valp i slutet av sommaren och fixa allt det jobbet det innebär så tror jag att du kan fixa färdighetsträning nu, även om det inte alls är samma sak.


Anmäl
2014-04-02 22:32 #7 av: JodineFritzl

Förstår hur du menar men detta har varit planerat mycket längre än denna grupp så det går såklart före, och för mig är det helt olika påfrestningar osv så det lämnar jag helt utanför detta egentligen, men det gör det svårare för mig att fullfölja hela året.

Det är just fibromyalgi jag har så smärtan är konstant men blir värre vid psykisk ansträngning och såklart också efter fysisk ansträngning. Just nu mår jag bra psykiskt och har inte "borderlinat" något alls i år mer eller mindre, inget allvarligt iallafall. Menar då separationsångesten, aggressioner, extrema känsloutbrott eller överdriven ångest. Är ganska aktiv och går långa promenader varje dag och tränar på gym vilket jag är rädd för att jag måste sluta med helt då. Och att då mår jag sämre fysiskt vilket leder till sämre mående psykiskt och så är man vid början igen. Synd nu när jag lyckats få det till en uthärdlig nivå mer eller mindre. Vet ju såklart att jag måste ha dom parallellt men eftersom jag inte vet om den gruppen är värd att ha så ont för så att säga.

Får väl tänka på det lite till, det hänger till viss del också på om det går att åka tåg på kallelsen eller om det bara är buss som gäller, vilket inte fungerar med deras tider. Då får jag vänta två timmar extra eller gå 40 minuter för tidigt eller kommer inte hem alls.. Och om det isåfall är värt det men verkar inte som att nån har nån direkt erfarenhet därifrån att dela med sig så valet blir svårt haha. Lutar åt att jag börjar (OM det går kollektivtrafik dit) provar på det ett tag tills jag vet hur det känns och om det funkar. Tack för inputen ändå.


Anmäl
2014-04-02 23:08 #8 av: Zadeira

Jag förstår dig, och kan ju tyvärr inte lämna någon kommentar på hur färdighetsträning har hjälpt osv eftersom jag inte gått i det utan jag började i DBT-behandling direkt.

Det bästa är ju helt enkelt om du kan prata ordentligt med dom om hur det här med kollektivtrafiken osv påverkar och oroar dig. Kanske har de någon lösning som kan hjälpa dig, eller förstå om du måste ha lite "liberalare" tider för att hinna med tåg/buss.

Sen tycker jag också du verkligen ska undersöka om du inte kan få prova på det ett par gånger innan du verkligen vet om det funkar. Jag gissar att du varit öppen om din fysiska situation, och då borde det ju gå att köra en "utvärderingsperiod" på någon vecka eller så för att se om din kropp faktiskt klarar av vad det innebär med att pendla osv... Snacka med dem ordentligt om det och hur viktigt det är för dig.


Anmäl
2014-04-03 01:33 #9 av: Lia

Tyvärr är det många som inte tar fibromyalgi på allvar, men gudarna ska veta att det är precis lika smärtsamt som att ha reumatism. Det har varit såna problem i vår släkt, där vi med reumatism fått bättre hjälp än de med förmodad fibromyalgi. Men med tanke på att du faktiskt har diagnosen på papper så funderar jag på om du inte kunde få beviljat sjukresor? Det kanske skulle göra det lättare både för kroppen och plånboken. Hoppas innerligt att du får den hjälp du förtjänar! :-)

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-04-03 14:24 #10 av: JodineFritzl

#9 Fibromyalgi är väl en reumatisk sjukdom numera och de flesta jag har mött verka respektera det, mycket mer har forskats fram och läkarna utbildas bättre osv men jag vet inte om det berättigar till sjukresor. Tror tyvärr inte det. Har försökt kolla upp det men hittar inte mycket info, men ska kolla upp det lite närmare. Man kan ju få sjukresor via LSS också har jag för mig så kan kanske gå den vägen även om jag verkligen inte vill det.


#8 Ja jag tänker så jag med att OM jag går så får de respektera mina tider helt enkelt annars kan jag ju heller inte komma, de vet om min fysiska sjukdom också eftersom jag sa att det blir ett problem att pendla med den och att jag inte kan veta hur jag mår dag till dag. Ska ta upp det med dom när jag ringer och lämnar besked, när jag har kommit fram till hur jag ska göra. Och fråga om en eventuell prövotid.

Anmäl
2014-04-03 15:20 #11 av: Lia

#10 Nej, fibromyalgi räknas inte till reumatism, då reumatism bryter ner den egna kroppen, vilket inte fibromyalgi gör. Fibromyalgi sitter i nerverna, och lurar hjärnan på smärta. Hemsk sjukdom oavsett! 

Absolut, kolla upp vilka möjligheter det finns IFALL du skulle vilja nyttja dem. Och skulle du ändå inte vilja det trots att du kanske får, så är det ju bara att låta bli Glad

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2014-04-03 15:43 #12 av: JodineFritzl

Jaha, där ser man. Jo att den är hemsk vet jag ju såklart, tänkte mest eftersom mina läkare sagt att den tillhör samma grupp och tas upp på reumatikerförbundet osv. För min del spelar det ju ingen som helst roll vilket utav det den tillhör iofs, jag har den ju oavsett ;) Känns hur som helst skönt att jag inte blir bemött riktigt lika dåligt som tex min mamma med samma sjukdom som fick diagnos på 90talet men jag tror som sagt inte att man kan få så många förmåner pga fibromyalgin. men som sagt. Värt att kolla upp.

Anmäl
2014-04-03 15:50 #13 av: Lia

#12 Jo, man platsar den där, för det inte riktigt finns någon annan grupp för kronisk smärsjukdom. Min mamma fick också sin diagnos fibromyalgi på 90-talet, och henne behandlar de fortfarande som luft Yrar Det var lite därför jag tänkte i de banorna, men skönt att du får rätt behandling i alla fall! Glad

Också som du pratade om innan, kolla upp ifall du får hoppa av när valpen kommit. För får du det så hade det varit en bra möjlighet tror jag, om du orkar. Sen är det precis som du säger, en enorm skillnad mellan att orka färdighetsträna och orka med en valp. Djur gör oss friskare, och då är det lättare att orka allt det som kommer med dem också. Se bara till att få all information du kan få, så blir det nog lättare med ett beslut sen!

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.