Relationer

Förklaring till de anhöriga?

2014-03-01 10:36 #0 av: [Memento Mori]

Det här är ett av dilemmorna som jag oftast står inför, hur ska man försöka förklara för andra hur det känns och hur det kommer sig att man ibland får en del nojiga tankar?

Det är ju svårt att förstå när man inte upplevt det själv. Funderar

Anmäl
2014-03-01 21:06 #1 av: [Memento Mori]

Jag är ju som sagt väldigt dålig på att förklara, det kan ibland fungera om jag får skriva ner det och läsa igenom det ett par gånger men oftast så blir det ändå inte "tydligt nog". 

Och att helt enkelt säga "läs på" tycker jag känns så taskigt, varför ska dom lägga ner massa tid på att läsa på om hur jag känner när det är lättare för dom att bara fråga?

Men en lösning som jag kommit på är underbara Youtube, där är det lätt att hitta en eller flera kortare klipp som olika personer med Borderline har lagt ut som förklaring. Personligen så tycker jag att dom på ett sätt blir tydligare än "bara" texter. 

Anmäl
2015-01-10 15:26 #2 av: Lia

Jag tittade inte på videon förrän nu, och vad glad jag blev när jag hörde att det var Evanescence SkrattarBra video också! ^^

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2015-01-14 16:11 #3 av: NeverToLate

Jag som är anhörig tycker videon är ett jättebra sätt att förklara då den är väldigt tydlig. Jag sitter i tårar och gråter nästan då jag känner igen jättemycket i den, både i egna tanka/känslor och i annat som jag fått förklarat för mig.
Tror andra också gör det vare sig dem erkänner det eller ej.
Jag har min bästa vän som har BPD, och min moster som har OCD, och jag vill jättegärna läsa här om hur ni som har BPD tänker och känner er, vad ni tycker är svår/ jobbigt med mera. Det ökar som sagt min förståelse för min bästa vän och hans tankar, känslor mm.
Jag önskar bara att fler hade funnits många fler anhöriga som Verkligen brydde sig mer, för som jag har förstått det på min vän så är det ibland väldigt få bland familj och vänner som Verkligen bryr sig, och som bryr sig om att förstå, vilket jag själv tycker är helt åt fanders rent ut sagt. Man ska ju älska folk för den dem är, speciellt om man är familj eller vänner.
Jag säger ofta till min vän hur underbar han är, hur mycket han betyder för mig och hur stolt jag är över honom. Ibland blir han jätteglad och oftast säger han något fint tillbaka, men ibland får jag känslan av att han inte riktigt kan ta det till sig även om jag verkligen hoppas att han kan det för han e verkligen en toppen person, på i stort sätt alla sätt och vis. Alla har vi våra små brister, men han är en person som Alltid får min dag att se lite ljusare ut. Brukar kalla honom för "my little ray of sunshine" för att förklara att hur mörka saker än känns så vill jag att han ska veta att vetskapen om att han finns där för mig i vått och torrt ofta håller mig ifrån att bli instängd i nattsvart mörker, och många gånger från att skada mig själv då jag verkligen inte vill göra honom ledsen, rädd eller besviken.
Ibland när jag försöker förklara hur mycket han betyder för mig  får jag dock svaret "Om jag nu är så underbar, varför är jag då så ensam? Hur kommer det sig att alla andra lämnar mig förr eller senare utom du?.."
Jag förstår verkligen frågan då jag själv känt så många gånger, och tyvärr så finns det inget bättre svar på den än att folk är idioter.. Dem är så upptagna av sig själv och sina liv att dem inte inser att med bara lite mer omtanke för andra hade de kunnat göra någon annans liv så mycket bättre eller lyckligare, eller rent utav räddat många liv. Människan är tyvärr sin egen största fiende..

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.